Inget ovanligt
Ne det är ju inget ovanligt att ja glömmer skriva här. Ja sitter och läser alla andras bloggar och håller på men har inte en tanke på att ja kanske själv ska skriva en rad eller 5.
Sitter och kollar på semestersvenskar just nu men datorn fick följa med, annars hade de bara dröjt ännu längre innan ni skulle kunna skymta ett inlägg.
Ja har funderat lite och kanske ska slopa lösenord och så på bloggen, tänkte att när rättegången är över och vi vet va som händer så öppnar ja upp bloggen för allmänheten. Eller va tycker ni? Framförallt en fråga till familjen och N. Kan ju vara kul om fler får ta del om min intressanta blogg som ja nästan skriver i varje dag *not*. :)
Rättegången är på tisdag, man är lite nervös men samtidigt längtar man lite så att allt detta kan va över och man kanske kan börja glömma den hesmak upplevelsen. Det är fruktansvärt svårt att inte tänka tillbaka på de när man ligger i ett mörkt rum och ska försöka sova. Kanske svårt för andra att förstå som inte varit med om de, eller så är ja känslig men ja kan säg att ja är rädd som tusan och lyssnar på alla ljud som hörs.
Hoppas detta kommer gå över snart. Hjärtat kan ju inte klara hur mycket som helst kan man tycka :P
Att vara mammaledig är ingen lyx kan ja också tillägga. Ja har då inga pengar över nån månad. Man kan ju inte bli annat än lite ledsen at det ska va så hårt. Men men antar att det bara är att gilla läget.
Nu ska ja kolla klart på semestersvenskar. N kommer hit imorgon efter sin träning. Har nog glömt att säg att vi är hos mamma och pappa igen ;)
Hejsvejs
Sitter och kollar på semestersvenskar just nu men datorn fick följa med, annars hade de bara dröjt ännu längre innan ni skulle kunna skymta ett inlägg.
Ja har funderat lite och kanske ska slopa lösenord och så på bloggen, tänkte att när rättegången är över och vi vet va som händer så öppnar ja upp bloggen för allmänheten. Eller va tycker ni? Framförallt en fråga till familjen och N. Kan ju vara kul om fler får ta del om min intressanta blogg som ja nästan skriver i varje dag *not*. :)
Rättegången är på tisdag, man är lite nervös men samtidigt längtar man lite så att allt detta kan va över och man kanske kan börja glömma den hesmak upplevelsen. Det är fruktansvärt svårt att inte tänka tillbaka på de när man ligger i ett mörkt rum och ska försöka sova. Kanske svårt för andra att förstå som inte varit med om de, eller så är ja känslig men ja kan säg att ja är rädd som tusan och lyssnar på alla ljud som hörs.
Hoppas detta kommer gå över snart. Hjärtat kan ju inte klara hur mycket som helst kan man tycka :P
Att vara mammaledig är ingen lyx kan ja också tillägga. Ja har då inga pengar över nån månad. Man kan ju inte bli annat än lite ledsen at det ska va så hårt. Men men antar att det bara är att gilla läget.
Nu ska ja kolla klart på semestersvenskar. N kommer hit imorgon efter sin träning. Har nog glömt att säg att vi är hos mamma och pappa igen ;)
Hejsvejs
Kommentarer
Trackback
